Härstammar från vargen
Hundar härstammar i direkt nedstigande led från vargen. en vargflock består vanligen av 5-15 individer. Det finns en ledarhane och en ledartik, vilka dominerar och bestämmer över alla andra hanar och tikar. Rangordningen i vargflocken fungerar tack vare ett komplicerat kroppsspråk. De flesta av dessa beteenden syftar till att tala om för andra vargar vem som är dominant och vem som är ranglägre. Det är beteenden som uttrycker dominans och undergivenhet. Att vara högre i rang, det vill säga dominant, markeras genom att hålla svansen och huvudet högt. En ranglägre markerar detta gebom att hålla svensen och huvudet lågt eller genom att stöta med nosen mot den ranghögrets mungipor. Det kraftigaste sättet att visa underkastelse är att lägga sig på rygg.
Samvaro mellan människa och hund
Det är vargarnas samspel mellan dominans och underkastelse som är grundläggande för vårt samspel tillsammans med våra hundar. I människoflocken skall hunden alltid befinna sig längst ner på rangordningen.
Valpens första veckor
När hundvalpar föds, är de mycket dåligt utvecklade. De är både blind och döva och ligger tillsammans med sin mamma i valplådan. De sover större delen av dygnet, och när de är vakna så äter de. mot slutet av andra eller i början av tredje veckan börjar valparna att öppna sina ögon. Under tredje levnadsveckan utvecklas hjärnan mycket snabbt, och resultatet ser man mot slutet av tredje veckan och början av fjärde då valparna börjar lämna lådan. De börjar nu leka med varandra, och deras motorik förättras snabbt under fjärde och femte levnadsveckan. När valparna är mellan fem och sex veckor gamla tar tiken aktiv del i deras uppfostran. Till en början tillrättavisar hon dem bara när de försöker dia. Hon morrar, visar tändrna och fixerar valparna med blicken. Bestraffningen kan vara ganska hårdhänt och man kan lätt tro att valparna kommer till skada.
Socialiseringsperiod (4-12 veckor)
Under denna period lär sig valparna utveckla sociala band både mellan varandra, mot tiken och mot människor. Valpar som aldrig fått träffa mänsklig kontakt, under framför allt 6-8 veckan, blir som vuxna rädda för människor. Valpar som inte får möjlighet att träffa andra hundar under socialiseringsperioden, kan som vuxna sällan umgås problemfritt med andra hundar. Normalt får valparna denna kontakt i umgänget med kullsyskon, tik och uppfödaren och dennes familj.
Unghundsstadiet (3-24 mån)
Vid 4-5 månaders åldern lossnar de sylvassa mjölktänderna och ersätts av de kraftigare permanenta. Valpen har tjugoåtta stycken mjölktänder och den vuxna hunden 42 st i det permanenta bettet. Vid 3-7 månaders ålder växer valpen mycket snabbt och många hundar är nästan utvuxna vid 8 månaders ålder.
Fysisk könsmognad (7-12 mån)
Vid slutet av första levnadsåret börjar testiklar och äggstockar producera mer könshormoner. Hanhundar börjar att lyfta på benet vid urinering. Tikarna börjar löpa. I samband med den fysiska könsmognaden ser man ofta att hunden vill markera sin sociala status mot andra hundar.
Psykisk könsmognad
Hos de flesta hundar kan vi skönja en personlighetsförändring som påminner mycket om den som vargar genomgår under motsvarande fas. Förändringen innebär en stegrad medvetenhet av den personliga statusen gentemot andra hundar och i viss mån även mot människor. Förändringen sker både hos hanar och tikar och liknar den vi tidigare beskrivit under den psykiska könsmognaden. Under dessa "pubertetsfaser" kan det hända att hunden börjar ifrågasätta husses och/ eller mattes auktoritet. Har man då tidigare slarvat med att göra klart för hunden vem som bestämmer i människoflocken, är det speciellt viktigt att göra det nu.
Vuxenstadiet (24mån)
Hunden är nu fysiskt och psykiskt utvuxen. Inga dramatiska förändringar sker förrän den börjar åldras. De förändringar hunden genomgår återspeglar i huvudsak den dressyr vi ger den och hur den tillgodogjort sig denna dressyr.
Hunden - Ett flockdjur
Allmänt En kommentarHärstammar från vargen
Hundar härstammar i direkt nedstigande led från vargen. en vargflock består vanligen av 5-15 individer. Det finns en ledarhane och en ledartik, vilka dominerar och bestämmer över alla andra hanar och tikar. Rangordningen i vargflocken fungerar tack vare ett komplicerat kroppsspråk. De flesta av dessa beteenden syftar till att tala om för andra vargar vem som är dominant och vem som är ranglägre. Det är beteenden som uttrycker dominans och undergivenhet. Att vara högre i rang, det vill säga dominant, markeras genom att hålla svansen och huvudet högt. En ranglägre markerar detta gebom att hålla svensen och huvudet lågt eller genom att stöta med nosen mot den ranghögrets mungipor. Det kraftigaste sättet att visa underkastelse är att lägga sig på rygg.
Samvaro mellan människa och hund
Det är vargarnas samspel mellan dominans och underkastelse som är grundläggande för vårt samspel tillsammans med våra hundar. I människoflocken skall hunden alltid befinna sig längst ner på rangordningen.
Valpens första veckor
När hundvalpar föds, är de mycket dåligt utvecklade. De är både blind och döva och ligger tillsammans med sin mamma i valplådan. De sover större delen av dygnet, och när de är vakna så äter de. mot slutet av andra eller i början av tredje veckan börjar valparna att öppna sina ögon. Under tredje levnadsveckan utvecklas hjärnan mycket snabbt, och resultatet ser man mot slutet av tredje veckan och början av fjärde då valparna börjar lämna lådan. De börjar nu leka med varandra, och deras motorik förättras snabbt under fjärde och femte levnadsveckan. När valparna är mellan fem och sex veckor gamla tar tiken aktiv del i deras uppfostran. Till en början tillrättavisar hon dem bara när de försöker dia. Hon morrar, visar tändrna och fixerar valparna med blicken. Bestraffningen kan vara ganska hårdhänt och man kan lätt tro att valparna kommer till skada.
Socialiseringsperiod (4-12 veckor)
Under denna period lär sig valparna utveckla sociala band både mellan varandra, mot tiken och mot människor. Valpar som aldrig fått träffa mänsklig kontakt, under framför allt 6-8 veckan, blir som vuxna rädda för människor. Valpar som inte får möjlighet att träffa andra hundar under socialiseringsperioden, kan som vuxna sällan umgås problemfritt med andra hundar. Normalt får valparna denna kontakt i umgänget med kullsyskon, tik och uppfödaren och dennes familj.
Unghundsstadiet (3-24 mån)
Vid 4-5 månaders åldern lossnar de sylvassa mjölktänderna och ersätts av de kraftigare permanenta. Valpen har tjugoåtta stycken mjölktänder och den vuxna hunden 42 st i det permanenta bettet. Vid 3-7 månaders ålder växer valpen mycket snabbt och många hundar är nästan utvuxna vid 8 månaders ålder.
Fysisk könsmognad (7-12 mån)
Vid slutet av första levnadsåret börjar testiklar och äggstockar producera mer könshormoner. Hanhundar börjar att lyfta på benet vid urinering. Tikarna börjar löpa. I samband med den fysiska könsmognaden ser man ofta att hunden vill markera sin sociala status mot andra hundar.
Psykisk könsmognad
Hos de flesta hundar kan vi skönja en personlighetsförändring som påminner mycket om den som vargar genomgår under motsvarande fas. Förändringen innebär en stegrad medvetenhet av den personliga statusen gentemot andra hundar och i viss mån även mot människor. Förändringen sker både hos hanar och tikar och liknar den vi tidigare beskrivit under den psykiska könsmognaden. Under dessa "pubertetsfaser" kan det hända att hunden börjar ifrågasätta husses och/ eller mattes auktoritet. Har man då tidigare slarvat med att göra klart för hunden vem som bestämmer i människoflocken, är det speciellt viktigt att göra det nu.
Vuxenstadiet (24mån)
Hunden är nu fysiskt och psykiskt utvuxen. Inga dramatiska förändringar sker förrän den börjar åldras. De förändringar hunden genomgår återspeglar i huvudsak den dressyr vi ger den och hur den tillgodogjort sig denna dressyr.